Vintertid kallas även för normaltid, och innebär att man ställer klockan till 12 när solen står som högst på himlen vid den lokala tidsmeridianen, som för Sveriges del är 15° östlig längd. Sommartid införs för att vi ska kunna utnyttja en större del av den ljusa delen av dagen
under sommaren. Detta innebär att vi ställer om klockan så att solen står som högst kl 13,
och att solen därför går upp en timme senare på morgonen, och ner en timme senare
på kvällen. När vi ställer klockan tillbaka till vintertid (normaltid) innebär det därför att det
blir ljust en timme tidigare på morgonen.

Alternativ B – att det blir mörkt en timme senare på eftermiddagen - stämmer när
sommartid gäller, men inte för vintertid.

Alternativ C – att dagen och natten är lika långa - gäller vid vårdagjämningen (20 mars)
och vid höstdagjämningen (23 september), men har inget med sommartid att göra.

Alternativ D - När vi ställer om mellan sommartid och vintertid påverkar det både när solen går upp och när den går ner, så den totala solinstrålningen under dygnet påverkas inte.

Solur fungerar lika bra vid polerna som vid ekvatorn:
Falskt, vid polerna är solen mycket låg eller frånvarande under delar av året.
Justering vid sommartid/vintertid:
Ja, eftersom soluret visar soltid, inte klocktid. För att tiden ska gälla måste vi justera
urtavlan.
Motsatt håll i Australien:
Ja, eftersom solen står i norr där, vilket gör att skuggan vrider sig åt andra hållet.
Ingen skugga vid ekvatorn mitt på dagen:
Ja, vid zenit (solen rakt ovanför) försvinner skuggan.

Jorden snurrar ett varv runt sin egen axel på 24 timmar. Detta får till följd att solen verkar
röra sig ett varv på himlen varje dygn. Skuggan från solen tar därför 24 timmar på sig att gå
ett varv. (Då solen är under horisonten ser vi naturligtvis ingen solskugga.)

Då vi växlar mellan sommartid och normaltid måste man ställa om sin klocka en timme,
detsamma gäller solur. Vid normaltid ligger solen åt söder (och skuggan åt norr) ungefär
klockan 12 på dagen, men då vi har sommartid är solen åt söder en timme senare.
I Australien liksom i Sverige går solen upp i öster. Mitt på dagen ligger solen söderut i
Sverige, men norrut på södra halvklotet.

Solen ser ut att snurra i motsatt riktning i Australien, och där snurrar även skuggan
tvärt om i Australien och i Sverige. Nära ekvatorn kan solen stå i zenit (precis rakt upp)
mitt på dagen. Då blir det ingen skugga från pinnen.

För att detta skall kunna gå ihop måste Kalle ha gått på de tre sidorna i en triangel och
eftersom Kalle startade med att gå söderut så uppfylls dessa krav endast om han
startade på nordpolen!

Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland
eukaryoterna. Svampar kan delas in i tre olika grupper baserat på hur de får i sig näring:

1. Parasitsvampar  
2. Nedbrytarsvampar 
3. Mykorrhizabildande svampar (svampar i symbios) 

Svampar förekommer i en enorm variation och på nästan alla platser.
Världens största levande organism är en svamp. http://nukunskap.se/storsta-levande-organismen-ar-en-skivling/

Svampar kan även leva på människan i form av olika hudsvampar, de är parasitsvampar
men de suger inte blod ur sina värddjur. Läran om svampar kallas mykologi.

När luften kyls ner ordentligt kan den relativa luftfuktigheten bli så hög att en del av vattnet kondenserar till små vattendroppar som ser ut som dimma. Det är samma fenomen vi ser
när vi andas ut då det är kallt ute; vattenångan från lungorna kondenserar framför munnen,
vilket ser ut som vit rök.

Ljud är en mekanisk våg som sprids genom luft, vatten eller fasta material.
I luft dämpas ljudet snabbt eftersom molekylerna absorberar energin.
Ju längre det färdas, desto svagare blir det. Därför kan fåglar inte höra
lockrop på hundratals mils avstånd.

A är falsk: Man får inte höjd kroppstemperatur om man blir nedkyld det skulle i så fall
innebära att man fick feber, så är inte fallet. Tvärtom blir man nedkyld och får sänkt kroppstemperatur. Den lägsta kroppstemperatur som en vuxen människa normalt kan
överleva är 30°C.

B är sant: När kroppen kyls ned sker försöker kroppen spara energi.
Ett av dessa sätt är att sänka ämnesomsättningen.

C är sant: Vid nedkylning vill kroppen skapa värme och det gör den genom att öka
musklernas aktivitet. De spända musklerna ger upphov till huttrande som minskar
den allmänna nedkylningen genom att producera värme, vilket hjälper kroppen
att hålla en stabil inre temperatur.

D är falskt - för att motverka värmeförlust så drar blodkärlen under huden ihop sig.
Om de skulle utvidga sig så skulle kroppen förlora mer värme.

https://www.1177.se/Uppsala-lan/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/kroppstemperaturen/

https://www.lu.se/artikel/forskare-tipsar-sa-klarar-du-kylan-bast

Snö innehåller mycket stillastående luft som effektivt hindrar värme från att transporteras
ut. Ett annat exempel på bra isolerande material är mineralull som vi har i våra hus.
Även detta material innehåll, liksom snö, stora mängder stillastående luft. I vantar har
man också material med plats för stillastående luft som isolerar effektivt.

Kommentar till de felaktiga alternativen: När snö smälter måste den ta upp värme,
inte lämna ifrån sig. När vatten fryser avlämnas däremot värme.
Kall luft är tyngre än varm luft och sålunda är det den varma luften som stiger upp.

Testa det här: Mät temperaturen närmast marken under snötäcket en dag när det är många minusgrader i luften.

Daggmasken är en viktig del av en välmående jord. Genom att göra gångar i jorden ökar de
förekomsten av vatten och syre, och underlättar även för rötter att ta sig fram.
Daggmaskar äter växtrester, och de föredrar växtrester som redan har börjat brytas ned
av mikroorganismer. Då växtresterna passerar maskens mage och tarm frigörs kväve,
fosfor och kalium till jorden, viktiga näringsämnen för markens växtlighet.
Daggmasken har inga käkar utan suger in maten genom att bilda ett undertryck i svalget.

Det finns en myt om att om man delar en daggmask på mitten så får man två nya levande
maskar. Detta stämmer inte. Daggmaskens kropp ser annorlunda ut fram och bak.
I framänden finns daggmaskens hjärna som består av en nervknut, ett primitivt blodsystem
med fem hjärtan samt dess könsorgan. Bakänden av masken består av en bit tarm.
Om en mask delas på mitten har inte bakdelen några av de delar som behövs för att överleva. Beroende på var masken delas kan den främre delen regenerera en ny bakdel och överleva.

Fästingar tillhör spindeldjuren och är inte insekter. De lever på att suga blod från andra levande varelser och räknas därför som parasiter. Både TBE och borrelia är sjukdomar som
smittar via fästingbett men TBE är en virussmitta medan borrelia orsakas av bakterier.
Cirka 10-20 % av fästingarna bär på borreliabakterien och ungefär 10 000 personer
diagnostiseras med borrelia varje år. Borrelia kan behandlas med antibiotika
men det finns inget vaccin.

TBE (fästingburen hjärninflammation) är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig
sjukdom. I Sverige inträffar drygt 350 fall per år och hos 1/3 av de smittade sprids
viruset till hjärnan med allvarlig sjukdom som följd.
Det finns ingen behandling mot TBE men man kan vaccinera sig.

Källa: www.fasting.nu samt www.1177.se
(Fästingbett, TBE-fästingburen hjärninflammation, Borrelia)