Det bildas virvlar (turbulens) bakom fåglarna, precis som det bildas virvlar bakom flygplan, bilar och bakom oss när vi rör oss. Virvlarna rör om i luften på ett sådant sätt att fåglarna som flyger snett bakom får ”uppvindar” från vingslagen, vilket underlättar deras flygande.

Om du tittar på kondensstrimmor som finns kvar efter flygplan på hög höjd kan du se att strimmorna ser spiralvridna ut.

En mycket bra förklaring finns på https://aerospaceweb.org/question/nature/q0237.shtml

En kropp som är i rörelse sägs ha något som kallas rörelsemängd. Storleken på rörelsemängden beror både på kroppens massa och hastighet; rörelsemängden ökar både när massan ökar och när hastigheten ökar.

När en kropp roterar finns ett motsvarande mått som kallas rörelsemängdsmoment. Rörelsemängdsmomentets storlek beror förutom på massan och hastigheten också på kroppens form. Ju längre bort från centrum kroppens massa finns desto större blir kroppens rörelsemängdsmoment (förutsatt att kroppens massa och hastighet är densamma och att ingen kraft utifrån påverkar rörelsen).

Ute på den hala isen finns det i stort sett ingen yttre kraft som påverkar rotationen. Om händernas avstånd från centrum vore det enda som varierade skulle rörelsemängdsmomentet minska när skridskoåkarens händer och armar förflyttades närmare kroppen. Men naturen fungerar så att rörelsemängdsmomentet måste vara detsamma om det inte finns några yttre krafter som påverkar. Detta innebär att när skridskoåkarens händer och armar förflyttas närmare kroppen så måste något annat öka; det blir då rotationshastigheten som ökar, eftersom kroppens massa inte förändras.

I det torra träet finns cellulosa och en del annat, som trädet byggt ihop med hjälp av vatten, en del mineraler och annat som det hämtat ur marken, men framför allt av koldioxid från luften. Fotosyntesen innebär att koldioxiden omvandlas med hjälp av solenergi till det som utgör träet, eller alla andra växter, som kräver ljus för sin överlevnad. Man kan säga att detta är ett sätt för naturen att lagra en del av all den energi som kommer från solen.

Under den här mycket komplicerade processen, tillverkar växterna syre och lämnat tillbaka det till luften. Syret andas vi in och använder i våra ämnesomsättningsprocesser, innan vi andas ut koldioxid, som växterna kan använda igen. Vi behöver varandra!

Vi känner lukter och dofter genom att doftmolekyler registreras av sinnesceller i nästaket. För att vi ska känna doften av lussebullarna måste alltså molekyler från bullarna tränga in i näsan.

Det finns ett antal olika tekniker för att få bröd att jäsa, som ger brödet olika egenskaper. Oftast tillsätter man någon form av jäsmedel, antingen kemiska jäsmedel som bakpulver eller bikarbonat, eller biologiska jäsmedel som jäst (Saccharomyces cerevisiae) eller en surdegsgrund. Gemensamt för alla dessa är att de reagerar med andra ingredienser i degen och bildar koldioxid som bildar bubblor i degen vilket får den att jäsa. I bröd som är bakat med jäst bildas koldioxiden genom att jästen förbrukar kolhydrater i degen, t.ex. socker, och bildar alkohol och koldioxid genom reaktionen:

Jäst + C₆H₁₂O₆  2C₂H₅OH + 2CO₂

Alkoholen förångas vid gräddningen. Kolhydrater finns naturligt i mjölet i degen. Dessa används av jästen, men man kan förstärka processen genom att tillsätta ytterligare socker. För mycket tillsatt socker kan dock torka ut jästen, därför tillsätter man bara en liten mängd socker.

En tändsticka består av en liten stav, splint (vanligtvis av trä) med tändämne och tändsats i änden. De tändstickor som säljs i Sverige idag är s.k. pyrotekniska stryktändstickor av säkerhetstyp. Man använder ofta asp, vars porösa ved kan suga upp tillräckligt med bränsle (paraffin).

Tidigare bestod tändsatsen av vit fosfor, vilket dels är mycket lättantändligt, dels mycket giftigt. Även om man vill att en tändsticka ska vara lätt att tända får den ju inte antändas vid fel tillfälle. Tändsatsen innehåller numera kaliumklorat (oxidationsmedel), s.k. inerta fyllmedel som dämpar reaktionens häftighet, bindemedel samt små tillsatser av ytterligare ett antal ämnen (däribland kaliumdikromat och svavel).

För säkerhetständstickorna utgörs tändämnet av röd fosfor som sitter i plånet. 1991 presenterade Swedish Match en säkerhetständsticka utan svavel och tungmetaller i tändsatsen och där tändämnet utgjordes av järnfosfid. I en senare variant har järnfosfiden bytts ut mot röd fosfor.

Säkerhetständstickan kan bara antändas mot ett speciellt plån. Tändämnet i plånet har redan från början varit röd fosfor.

Tändstickor säljs vanligtvis i skjutaskar som är en av världens äldsta standardförpackningar som fortfarande är i bruk(!)

Säkerhetständstickan är en svensk uppfinning av kemisten Gustav Erik Pasch.

Tändstickor har sedan slutet på 1800-talet varit en stor svensk exportprodukt och är det fortfarande.

http://www.ne.se/ (sökord=tändsticka)

Koldioxid (som vi i dagligt tal ofta kallar kolsyra) är löst i julmustens vatten för att göra drycken godare och festligare. Vattnet kan lösa, eller innehålla, större mängd koldioxid om trycket är högt. När vi öppnar flaskan minskar trycket och därmed också vattnets förmåga att hålla koldioxiden löst. Gasen frigörs och vi ser den som bubblor vilka stiger uppåt. Ibland sänks trycket så snabbt att julmusten svämmar över och kladdar ner. Om man skakar flaskan, eller låter den stå varmt, kan öppnandet av flaskan bli nästan explosionsartad.

En stor yta ger större värmeförlust än en liten. De många och ytliga blodkärlen matar fram en stor mängd blod som kan kylas ned och detta förstärks kraftigt om det öronytan dessutom blir fuktig; vattnet som avdunstar (= transpiration) tar avdunstningsvärme från ytan. Är dessutom ytan i rörelse (den viftar ju på öronen) så sker avdunstningen snabbare från ytan och nedkylningseffekten blir större. Den indiska elefanten som lever i djungler där nedkylningsbehovet ej är lika stort har mindre öron.
Effekten för hörseln är mycket liten. Öronen kan inte heller skugga hjärnan. Flugor jagas bort genom rörelsen men är ej alls lika viktigt som nedkylningseffekten.

Att kunna kontrollera transpirationen är ofta mycket viktigt för många olika organismer. Växter som ju inte kan förflytta sig in i en skuggig miljö som djur har också en reglerad avdunstning från bladytorna för att kyla ner sig. Träd i fristående miljöer kan förlora fler hundra liter dagligen genom denna transpiration.

Begreppet transpiration använder vi om vattenförluster från en levande yta medan vattenförluster från döda ytor kallas för evaporation.

Om luften i glaset blir ca 300 °C kan vattnet stiga upp till halva glasets höjd. För att lyckas med det behöver glasets diameter vara mycket mindre än dess höjd. En stor djup tallrik och ett ljus med stor låga behövs också. Detta fenomen förklaras av sambandet mellan volym och temperatur för en gas (allmänna gaslagen). När glaset sätts över ljuset slocknar det eftersom syrehalten blir för låg för att ljuset ska brinna. Ljuset slocknar inte omedelbart utan först när syrehalten blir för låg. Vid förbränningen skapas lika stor volym koldioxid som mängden syre som försvinner. Det är alltså inte vattnet som ersätter det försvinnande syret.

Den första fjärrkontrollen demonstrerades 1898 av Nikola Tesla när han radiostyrde en båt vid en uppvisning vid Madison Square Garden. Moderna fjärrkontroller till TV kommunicerar ofta med infraröd strålning. Det infraröda ljus som fjärrkontrollerna använder stoppas inte av glas, därför fungerar fjärrkontrollen även genom glasrutor. En fjärrkontroll behöver ej heller ha en fri siktlinje, eftersom ljus kan reflekteras mot speglar och i viss mån mot glas.  Signalerna från fjärrkontrollen består av pulståg där pulserna är ungefär 0,5 ms långa. Så snabbt är det inte möjligt att manuellt tända och släcka en laserpekare.